Trött Humla

Förresten var det inte bara jag som blev trött:

Utekatter

Matte tycker att vi ska få sniffa uteluft ibland, och vi har blivit så stora och mogna att vi klarar av det där med koppel och sele utan att det blir trassel och gnäll.
Så här såg vår dag ut:

Humla är alltid tuffast, hon nöjer sig inte med att sitta på marken, utan ska upp i trädet, först i ett äppelträd.


Jag tittar på...


Sen skulle hon upp i päronträdet.

Då tyckte matte att jag oxå skulle prova, och satte upp mig i en grenklyka. Läskigt...

Humla skrattade nästan åt min tafatthet...

Men kom ner på min nivå och gjorde mig sällskap en stund.

Sedan gick vi in, och jag har sovit hela dan efter det. Humla var med matte ute en gång till sen, låg vid hennes fötter när hon satt i solen och läste. Fjäsk tycker jag. Det är bättre att ligga i husse och mattes säng och se till att den är varm och go tills de ska sova. Det kallar jag att vara en trogen katt.

Förresten, jag hörde att min första kärlek Frode inte finns mer...

Det är orättvist när katter inte blir mer än 2,5 år. Han är ju en av få katter som jag har fräst åt...
Puss på dig Frode... hoppas att du har det bra i katthimlen, vi ses...