Vilken gaphals...

Ja, det blev så att vi skulle åka bil, och du milde, vilken gaphals den där Humla är...
Hon protesterade hela vägen, 15 MIL!!!!!
Matte tyckte synd om mig som fick sitta ihop med gaphalsen, men tyckte jag var jätteduktig som stod ut med att ha Humla liggande ovanpå mig, skrikande. Ibland var hon bara för jobbig, så då försökte jag slicka henne på huvudet, för att lugna henne, men det funkade inte....
På hemresan gick det bättre, då somnade hon till ibland. Hon kanske lär sig hon oxå.

När vi kom hem fick vi sova i mattes säng, Humla låg där längst, och när jag hälsade på så passade jag på att tvätta av lill-flickan ordentligt. Matte tyckte det var så gulligt när jag låg och kramade och tvättade Humla. Nåja, NÅN måste ju ta hand om den lilla katten.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback