Vilken helg...

Trodde det skulle bli en vanlig helg, med hemmamys, men i lördags morse började de stora packa och rätt var det var så hade jag också blivit nerpackad...
Jag hamnade i min bur som blev fastsatt i bilen, mellan småmattarna.
Så långt var det väl ingen fara, men sen skulle bilen ÅKA.
Jag sa till matte och husse att jag inte ville, men de lyssnade inte, de sa bara: "Såja, Eliza, det är ingen fara". Vad då ingen fara???? Jag gillade ju inte bilen.
Jag pep i 7-8 mil, sen gav jag upp och pep bara när nån tittade på mig.
Blä för bilen.
Nåja, så kom vi fram till vad som visade sig vara småmattarnas mormor och morfar (när ska vi åka till  min mormor och morfar???)
Det var spännande, massor med nya fönster att kika i, massa möbler att krypa under och nosa under osv. Jag hittade en lugn plats och sen sov jag massor. Det kom en del och tittade på mig ibland, men jag sov och sov.
Natten var oxå lugn, sen på morgonen kändes det helt ok att dra en radda bus :-)

Då packade de ner mig igen, och iväg med bilen. Då åkte vi ut på landet, krokig eländig väg... Men inte så långt. Då var vi hos småmattarnas farmor och farfar, även där var det spännande, men vi var inte där så länge. Men tillräckligt länge för att hitta farfaderns sköna stol, där sov jag gott. Jag passade på att fjäska lite extra för matte oxå, jag gosade massor med henne, kröp upp till henne i soffan och snodde runt hennes hand för att gosa extra mycket. Och JIPPI! Det hjälpte, vi packade ihop och åkte hem. Jag protesterade lite så länge vi var på den krokiga vägen, sen somnade jag hela vägen hem och har sen sovit som klubbad hela natten.
Idag var jag ensam hemma och det var skööööönt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback